Obehagligt!

Det ska bli skönt att komma bort från jobb ett tag. Både kroppsligt och själsligt. Och särskilt nu när det börjar bli lite obehagligt att vara där..
I förra veckan hade det ringt på dörren runt 21 och en min arbetskamrat Tinta gick för att öppna och utanför dörren står det en man med utländskt utseende och stort yvigt skägg och hår. Hon blir lite misstänksam och väljer att använda porttelefonen vi har inne i huset istället för att öppna. En liten notering kan vara att vi har ett nyckelskåp med 30 nycklar till olika brukare så det ringer på dörren lite då och då vid konstiga tider.
I alla fall, mannen säger att han ska hämta en av våra tjejer (som han har både för och efternamn på) och det stämmer inte men han står på sig och är dessutom lite otrevlig. Han ger till sist med sig och går ut till sin bil men stannar kvar på parkeringen. Det är dimmigt ute med varken Tinta eller den andra nattpersonalen kan se några taxi/färdtjänstskyltar på bilen och i det läget tänker de inte på att försöka se bilnumret. De ringer bokningen och det finns ingen bokning, så det kan inte ens ha blivit fel. Så man börjar ju fundera.. Har det blivit något väldigt konstigt fel, var han "ute efter" vår brukare av någon anledning eller ville han bara ta sig in i huset? Kusligt!
Och så i natt. När jag precis kommit ut hit så ringer Petra från jobb och frågar om jag hört något i natt (vilket jag inte hade) för det har varit inbrott hos den tjejen som jag som vaken natt-personal inte går in till om nätterna utan som har rörelselarm inne hos sig och som jouren har hand om. Någon har tagit bort listen på ett fönster som är precis bredvid hennes säng, lyft ut rutan och hennes blomkrukor och ställt det prydligt mot väggen på utsidan. De visste inte om någon varit inne men i så fall måste det ha varit en liten människa för fönstret är bara ca 45x45cm. Hon hade inte vaknat och inget verkar fattas. Det lite läskiga med detta är att när jag var inne hos en annan av brukarna på natten så upptäckte jag att jag inte släkt lampan på toa men tänkte "jag vågar inte öppna och släcka, tänk om där är någon". Men så börjar man ställa frågor igen. Vem fan gör något sådant? De vet väl att där bor människor och finns personal? Eller är det någon som faktiskt VET att man normalt sett inte går in dit om nätterna och att rörelselarmet utlöses först vid hallen (det är flyttat nu)? Vad hade hänt om hon hade vaknat? Eller om personen i fråga hade gett sig på henne? Lagom fräckt att komma in där och kanske stå öga mot öga med med en pundare eller något! Fy fan.. Jag brukar vara lagom kaxig och låta de små fönstren och även altandörren i vardagsrummet stå lite öppna om somrarna. Glöm att jag gör det i fortsättningen!
___
A day for firm decisions! Or is it?