Vi var i farfars lägenhet idag. Det kändes fruktansvärt att titta in genom fönstret innan man kom in och inte se honom vid köksbordet.. Där satt han alltid och rökte och löste sina korsord.
Tanken var att jag och bror skulle se om det fanns något vi ville ha innan resten skänktes bort. Jag hatar det! Även om det bara finns vi kvar och ingen annan kommer vilja ha sakerna så ogllar jag att gå där och rota och "roffa åt sig". Det enda jag ville ha var ett fotografi men det fanns inget, inte ett enda kort på farfar. Nu ångrar jag alla de korten jag tänkte ta men aldrig tog på honom. Visst finns han kvar på näthinnan men det är lite svårt att sätta i en ram.
(jahapp, nu sitter jag på jobbet och gråter också!)
I slutändan blev det i alla fall en kaffekokare, två resväskor, alla gamla kort jag kunde hitta och farmors brudkista som är från 1732. Men inget som utstrålade 'farfar'.
Bror skjutsade mig till friskis där jag avreagerade mig på diverse maskiner på gymmet och tillslut kändes kroppen lika slutkörd som hjärnan men av någon märklig anledning bestämde jag mig för att gå på spinningpasset som började strax efter att jag kom ner från gymmet. Så nu är jag slut i benen kan jag lova! Kan bara föreställa mig träningsvärken jag kommer ha när jag vaknar imorgon.
Dags att lägga upp nattens arbete.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar