Himlen kan vänta.

Så mycket tid över och ändå får jag inget gjort!
Inte ens något blogginlägg har jag fått till.
Men innan jag glömmer det igen så ska jag posta en länk jag lovade några stycken hemma hos Ditte i söndags. Till alla er som känner att ni kanske hänger upp er på småsaker och att det är lite besvärligt att leva, titta på detta och börja fundera på om vi inte har det rätt så bra ändå. Det gjorde jag! http://svtplay.se/v/1878308/himlen_kan_vanta/del_1_av_8?sb,p103495,2,f,-1
Det är nio delar allt som allt och det är 5timmar av mitt liv som jag är tacksam för att jag tillbringade framför teven.

Snart.

Om 6h o 30min så går jag på semester till 2a mars. Gött!
Om min bil är lagad tills på fredag så ska jag hämta Tjabo på hundpensionatet då och sedan får han bo hemma hos oss tills på söndag eller måndag, lite beroende på hur vilt det kommer gå till hemma hos Madde lördag. Det är nämligen dags för melodifestivalstittande med flicksen!
Imorgon blir det någon form av knytkalas-alla-hjärtans-dags-middag hemma hos Ditte och Danne. Från början var det tänkt att de skulle komma hem till oss och äta sukiayki men så var det fler som ville fira valentin så det blev flyttat och bytt mat. Men vi ska försöka klämma in den middagen inom en snar framtid ändå!
Och på måndag börjar "mitt nya liv". Vilket i grund och botten innebär att jag går tilllbaka till att leva ungefär som jag gjorde innan jag började ta körkort: Träna 3ggr/v, mindre portioner mat och minska sockerintaget drastiskt. Att börja träna igen är jag jättepepp inför, har till och med bokat ett step-pass, har aldrig varit på ett sådnat. Men att sluta laga en massa god onyttig mat känns inte lika fräckt. Men det ska nog gå! Fast jag behöver förvisso inte sluta laga den, bara äta lite mindre av den.
Jag tänker inte tävla mot någon annan än mig själv (kanske lite med mamma) och det enda målet jag har är att inte ha ont i knäna till nyår och att mitt humör ska bli bättre. Sedan ger jag fasicken i vikt och mått!

Nu ska jag baka semlor till mina brukare och arbetskamrater!

Jag blir inte arg så lätt.

Eller jo, det blir jag. Fast det går över lika snabbt igen! Men just nu är jag arg, och jag har varit det sedan 15.30 idag. Det var då jag slog upp ögonen, hoppades att klockan skulle vara minst 15 och kollade på mobilen och där har jag ett sms från Petter där det står: "Haj älskling ring när du kan. Det gäller bilen. Puss" så yrvaken ringer jag upp honom och får reda på att något slagit sönder rutan på förarsidan på Opeln. Först trodde jag att han drev med mig och passade på att hämnas för alla gånger jag lurat honom men så var inte fallet. Ringde Robban som kom bort och vi gick ut till bilen. En av mina andra bröder som är bilmekaniker hade redan fixat en ruta som vi skulle åka och hämta och jag var för nyvaken och förbannad för att känna mig säker bakom ratten så Robban fick köra. Men inget hände när han vred om tändningen och en titt under motorhuven visade att de snott batteriet. (Behöver jag säga att jag nu blev ännu mer förbannad?) Så vi tog brors bil och hämtade rutan och åkte inom Hedin bil och hämtade någon form av "startbatteri" och hem igen. Men det hjälpte inte ändå.. Ström fanns det men motorn startade inte. Peter fick komma slå lite på den, vi testade att putta och till slut fick den bogseras till verkstaden. Så där får den stå tills Peter har tid att fixa den nästa vecka.. Men vad säger att de inte slår in den nya rutan och snor det nya batteriet? Frustrerande.

Visst, det finns lediga garage på vår parkering men de kostar 350kr i månaden och dessutom så förlorar vi våra ködagar som nog kan komma att behövas mer vid en eventuell flytt där man måste ha egen parkeringsplats. Men vad ska jag göra?!
Kära lilla Opeln, efter 18års trogen tjänst så överlevde du inte ens en vecka i mitt förvar.

Sedan kan man ju undra: http://hd.se/helsingborg/2010/01/19/forsokte-stjala-batteri-ur/