Vampyrer, revolvermän och en och annan polis.

Igår var jag äntligen feberfri och orken började återvända så efter att ha slappat bort mer eller mindre halva dagen så satte jag och Petter oss på bussen till Stattena, handlade lite, hämtade mat och begav oss till Zossi och Chrisse. När vi fått i oss maten och Olle hade somnat så tittade vi på "Låt den rätta komma in" som var RIKTIGT bra. Genom hela filmen så hade jag en sådan där lite läskig obehaglig (men ändå mysig) känsla i magen. Den innehöll inga hopp-effekter eller särskilt mycket blod men hela stämning var...märklig.
Eftersom vi inte kände oss riktigt färdigtittade efter den så nostalgitrippade vi och såg första Hellraiser-filmen. Jisses vad man tyckte den var läskig när man såg den första gången! Fast jag ska ju erkänna att jag fortfarande tycker att den av "varelserna" som har hål i halsen är lite obehaglig.

När den var slut så hade vi precis missat bussen så vi gick hem och när vi går längs Ringstorpsvägen så möter vi en kille som ser duktigt skrämmande ut och det gör ju inte det hela bättre att han går och håller ena handen gömd innanför jackan. Jag gissar på att han givetvis hade han en pistol i handen. Vad skulle det annars vara?!

När vi kommer hem (vid tolv) så inser vi att det fortfarande är full rulle i lokalen. Det är ett stort gäng med människor av utländsk härkomst som verkar tycka att det är helt okej att spela musik på högsta volym och dessutom ha dörren öppen vid tolv en söndagsnatt. Jag och Petter tittar på varandra och säger samtidigt: Ingen sömn än på några timmar alltså..
Vi går upp till oss och jag öppnar sovrumsfönstret för att vädra och vi sätter oss en stund framför teven och återvänder vid 1 för att gå och lägga oss och då låter det ännu jävligare nerifrån.. De har börjar sjunga karaoke. Jag stänger fönstret och vi försöker sova och efter ca 10min hörs ett väldigt kras, inte som en ruta utan mer som att något tappat 20 porslinstallrikar på marken. Det blir KNÄPPTYST (förutom musiken) i 5sekunder och jag säger o-oh och sedan brakar helvetet loss. Männen börjar vråla, kvinnorna börjar skrika hysteriskt och barnen börjar gråta. Och sedan börja de slåss.. Jag trodde det skulle vara över snabbt men Petter (som stod och tittade på genom fönstret) sa att det här är nog allvarligt. Jag öppnade fönstret och inser att det är närmare ett upplopp där nere och folk bli jagade och slagna. Petter vill ringa polisen men vågade inte så det gjorde jag när det inte lugnat sig efter ytterligare 5min. Vi låg i sängen och lyssnade och helt plötsligt rivstartar en massa bilar och 90% av alla människor försvann så jag antar att polisen dök upp. Trots detta var det stökigt och upprörda röster fram till närmare 3 och sedan kunde vi äntligen somna. Action på annerovägen!

Efter några timmars sömn så ringde några sura målare på dörren 7.40 och ville komma åt balkongen som tydligen fortfarande inte var färdig. Jag gick och la mig igen men det gick fan inte att sova, de smällde igen ytterdörren med full kraft ungefär var 5e minut. Respekt! Men jag roade mig med att läsa ut 5e Harry Potter-boken så jag led inte allt för mycket.
När Petter åkt till jobb så förberedde jag mig på att börja städa men så kom Ditte med det ypperliga förslaget att vi skulle åka till FlowerTeam. Så där har vi varit och även en runda till Åstorp och hämtade murgröna hos pappa och sedan åkte vi hem om här och lämnade mina inköp och sedan hem till Ditte för mat, lite rosévin, blomplantering och schlager.
Nu är jag hemma igen och hoppas på en natt med ostörd sömn så jag orkar städa här hemma imorgon. Sedan ska jag också plantera!

Vad vill jag bli? FRISK! När vill jag bli det? NU!

Min läkare brukar säga att jag är Helsingborgs friskaste diabetiker eftersom jag väldigt sällan är sjuk och om jag blir det brukar det vara 2dagar med ont i halsen och lite snor på det och sedan är det bra igen. För så där 2år sedan hade jag feber i en halv dag också, det kändes annorlunda. Så ibland kan jag "längta" efter att få vara riktigt sjuk, få ligga på soffan i några dagar, käka glass och choklad och tycka synd om mig själv och bli uppassad lite då och då. Det tänker jag aldrig önska mig igen! Jag är inne på mig 6e dag då tempen inte gått under 38 oavsett hur mycket paracetamol jag stoppar i mig och kallt jag försöker ha det runt mig. Dagarna är bara ett enda stort blurr.. Jag vet inte vad jag gjorde för 30min sedan och går jag på toa så vet jag inte vad det var jag tittade på när jag gick från teven. Jag vet att jag tyckte föreläsningen jag och Ditte var på i torsdags var jävligt bra (jag hade gärna lyssnat i 2dagar till på henne) men jag kan inte säga något konkret om vad hon talade om. Tur jag har anteckningar!
Dessutom så har Petter jobbar varenda eftermiddag denna veckan så lagom tills jag blivit någorlunda klar i skallen om dagarna så har han åkt till jobbet så jag har fått sköta mig själv.
Och till på köpet håller de på att fixa balkongerna och högtryckstvätta fasaderna så i tre dagar det varit människor överallt på utsidan av lägenheten. Står det inte en snubbe på balkongen med en roller så åker det förbi en i lift utanför sovrumsfönstret. Snacka om att känns sig iakttagen!

Idag är det Höganäs marknad och för första gången på flera år så är jag ledig och såg verkligen fram emot att åka ut dit och gå en runda och träffa mamma men eftersom tempen stannade på 38,2 vid 8 i morse så var det bara till att lägga ner de planerna. Fan också! Jag som ville ha en sillamacka..

Mer fläskkött till folket!

Idag fick jag skjuts till jobb av Ditte! Hon är snäll och besparade mig den otroligt ansträngade 4minuters-promenaden hit. Sedan "jobbade" vi hop några timmar och nu har hon gått och lagt sig. Och jag vill hitta på något hyss! Men jag vågar inte riktigt.. Eftersom jag jävlats med Ditte ett antal gånger i jobbsammanhang så kommer jag antagligen få igen med råge en vacker dag. Allt från att ringa till ett annat boende när hon jobbade där och säga att en av brukarna var på rymmen till att kasta mig på rutan till altanen här mitt i natten och skrämma skiten ur henne.
Men jag tycker om Ditte, massor! Tror det är därför jag gör sådana saker.

Påsken är snart slut och jag har inte kunnat "fira" ett dugg. I torsdags var vi bjudna till Petters mamma men då jobbade han och i fredags var det som vanligt med påsmiddag hos mamma & Totte och på söndag hos pappa & Diana men då var/är det jobb för min del som gäller.
Men jag kan lova att jag ätit ägg så det räcker ändå! Har smygstartat lite med LCHF-kost och den verkar bestå av 90% ägg och de resterande 10% av grädde och kött från olika djur. Prutt prutt.. Jag har en sådan otrolig sockerabstinens! Tror inte jag insett hur beroende jag var egentligen.. 5min efter var måltid (som även de innehöll en del kolhydrater) så klättrade jag på väggarna om jag inte fick i mig något sött, sedan kvittade det om det var choklad eller vindruvor.
Så nu går jag här och suktar efter godisskålen med allt vi fått från de anhöriga och kan titta längtande efter hönökakan till personalen som ligger på diskmaskinen. Men jag ska inte! Fast jag ska ju erkänna att jag åt ca 10 popkorn innan idag och en chokladöverdragen skumkanin när Ditte skulle lägga sig. Men ändå!
Jag ser ju drastiska skillnader i mitt insulin. Från att ligga på 50-60enheter per dag så är jag nu nere i 30-35 varav 22 är basaldosen som pumpas in automatisk. Känns gött! (snabbfakta: insulin är ett hormon som är både hungerstimulerande och fettbildande så stora doser gör en både hungrig och tjock. Vilken underbar kombination!)

Oh well, off to work.